Betong är ett av världens mest använda byggmaterial – men också en av de största koldioxidbovarna. Uppemot 8 % av de globala utsläppen härstammar från cementtillverkning. Därför väcker nya innovationer inom betongområdet stort intresse bland byggbolag, arkitekter och klimatstrateger. Nu är nästa generation av koldioxidsnål betong inte bara en vision – utan redo för storskalig användning.
En grå gigant under lupp
Betong har länge varit oumbärlig i byggprocesser tack vare sin hållbarhet, formbarhet och kostnadseffektivitet. Men den miljömässiga baksidan har blivit allt svårare att ignorera. Cement – den huvudsakliga ingrediensen i betong – kräver extremt höga bränntemperaturer vid tillverkning och släpper ut stora mängder koldioxid både vid upphettning och kemisk process.
Byggbranschens aktörer har därför sökt lösningar som kan minska beroendet av cement utan att tumma på kvalitet eller säkerhet. Det är här den nya tekniken kommer in.
Alternativa bindemedel och optimerad sammansättning
Flera företag och forskningsinstitut har utvecklat bindemedel som kan ersätta en betydande del av cementen i betong med industriella biprodukter som flygaska, slagg från ståltillverkning eller naturliga puzzolanska material. Genom att kombinera dessa med smart optimerad ballast och reduktion av vatteninnehåll kan man minska koldioxidutsläppen med upp till 50 %, ibland mer.
En teknik som nu testas i stor skala i Sverige är så kallad CCS-anpassad betong (Carbon Capture and Storage), där koldioxid binds in i betongen vid tillverkningen och lagras permanent i strukturen. Pilotprojekt visar att denna metod inte bara minskar utsläpp – den kan också förbättra betongens tryckhållfasthet över tid.
Ett konkret exempel: Sundsvalls nya logistiknav
Ett pågående projekt där klimatsmart betong används är Sundsvalls nya logistiknav, där NCC och ett svenskt materialteknikbolag har samarbetat för att gjuta grundplattor och pelare med betong som reducerar klimatpåverkan med 42 % jämfört med traditionell standard. Tekniken bygger på slaggcement i kombination med förbättrad receptoptimering och lokalproducerad ballast.
– Det märks ingen skillnad i arbetbarhet eller hållfasthet, säger platschefen Peter Hammarström. Det är en tydlig signal att det här inte längre är experiment – det är framtidens norm.
Krav och möjligheter i branschens vardag
Men det finns också utmaningar. Koldioxidminskad betong kräver ibland längre härdtider, särskilt i kallt klimat, vilket kan påverka tidsplaner. Dessutom behöver byggherrar och beställare förstå materialens egenskaper bättre – vilket ställer krav på kunskapsspridning och uppdaterade standarder.
Samtidigt har klimatfrågan seglat upp som en avgörande faktor i upphandlingar, inte minst inom offentlig sektor. Flera kommuner, regioner och större fastighetsägare har börjat ställa krav på klimatberäkningar i projekten. Det har öppnat dörren för nya aktörer med hållbarhetsfokus att ta plats.
Långsiktig påverkan och framtida standard
Boverket arbetar just nu med att ta fram regler som ska göra klimatdeklarationer för byggmaterial obligatoriska i större byggprojekt från 2027. Det betyder att byggbolag som redan nu investerar i klimatsmarta material får ett konkurrensmässigt försprång.
– Vi ser ett skifte där hållbarhetsprofil blir lika viktigt som pris och prestanda, säger Maria Larsson, hållbarhetschef på ett av Sveriges större byggföretag. Det gäller att ligga steget före.
Samarbete mellan forskning och industri
En nyckel till framgång har varit nära samarbete mellan akademi och näringsliv. Flera högskolor och universitet – bland annat Luleå tekniska universitet och Chalmers – bedriver tillämpad forskning på alternativa betonglösningar tillsammans med entreprenörer. Genom gemensamma testbäddar och pilotprojekt sker teknikutveckling i en takt som tidigare varit svår att uppnå.
En ny byggstandard växer fram
Det är tydligt att vi står inför en ny standard inom byggandet. En där klimatavtryck räknas in i varje materialval och där tekniska lösningar som tidigare betraktades som ”för framtiden” snabbt blir vardag.
Byggbranschen är traditionell – men också pragmatisk. När en ny lösning visar sig fungera på fältet, anpassas den snabbt. Koldioxidminskad betong är ett sådant fall: tekniken är här, den fungerar, och den förändrar spelplanen.
No responses yet