Fall från höjd är den vanligaste dödsorsaken inom byggbranschen i Sverige. Trots ökad medvetenhet, utbildningar och tekniska hjälpmedel sker fortfarande allvarliga olyckor varje år. Varför är det så? Och viktigare: vad fungerar för att minska riskerna – på riktigt?
Statistiken talar sitt tydliga språk
Enligt Arbetsmiljöverkets rapport om dödsolyckor i arbetslivet sker i snitt 3–5 dödliga fallolyckor i byggbranschen varje år. Det handlar ofta om arbeten på tak, ställningar eller i schakt – miljöer där säkerhetsutrustning finns, men inte alltid används rätt.
Många av dessa olyckor hade kunnat förhindras med ganska enkla medel: bättre planering, tydligare ansvar, rätt skyddsutrustning och ett arbetsklimat där säkerhet inte ses som ett hinder – utan som en självklarhet.
Vad är det som fortfarande brister?
Säkerhetskulturen är ett ord som ofta nämns, men vad betyder det egentligen? Det handlar om hur man ser på risk i det dagliga arbetet – och om man prioriterar att hinna klart före att göra rätt.
– Det är sällan den tekniska lösningen som saknas, säger Tomas Eklund, skyddsombud med 20 års erfarenhet. Det är snarare stress, dålig kommunikation och en kultur där man inte vill vara “jobbig” som gör att man slarvar.
Ett annat problem är tillfällig personal och inhyrda entreprenörer. De kanske inte känner till platsens rutiner, och riskerar därför att agera utan rätt information eller skydd.
Lösningar som fungerar
Det finns flera beprövade metoder som visat sig effektiva för att minska antalet fallolyckor:
- Planera höjdarbeten tidigt: Ju tidigare riskerna tas upp i projekteringen, desto bättre blir lösningarna på plats. Att tvingas “lösa det på plats” ökar risken avsevärt.
- Använd rätt fallskydd – varje gång: Sele, förankring, linor – men också rätt utbildning i hur det används. Det räcker inte att ha utrustningen i boden.
- Skydda genom utformning: Räcken, kantstöd, ställningar med integrerat skydd – det är enklare att säkra en miljö än att skydda individen i efterhand.
- Inför tydliga säkerhetsrutiner vid introduktion: Alla nya på plats ska veta exakt vad som gäller. Även vid korta inhopp eller tillfälliga arbeten.
- Träna på att säga ifrån: En stark säkerhetskultur kräver att det är okej att pausa arbetet om något inte känns rätt. Här spelar arbetsledningen en avgörande roll.
Teknik som stöd
Moderna verktyg och digitala hjälpmedel kan också bidra. Företag som utvecklar smart fallskydd – till exempel sensorer som larmar vid fall eller system som loggar användning av sele – börjar bli allt vanligare. Även drönare används idag för att inspektera tak och fasader innan arbete påbörjas.
I ett större kontorsbygge i Jönköping använde arbetsledningen ett internt appverktyg där alla arbetare kunde rapportera risker direkt till skyddsorganisationen – anonymt om de ville. Resultatet blev att både tillbud och åtgärder ökade markant.
Arbetsmiljö som konkurrensfaktor
Företag som tar arbetsmiljö på allvar märker ofta att de också attraherar mer erfaren personal, har färre avbrott i produktionen – och i längden sparar pengar. Det har blivit en del av arbetsgivarvarumärket.
– Vi är noggranna med våra skyddsrutiner, och det märks att folk söker sig hit för att de vet att vi bryr oss, säger Helena Karlsson, arbetschef på en medelstor byggfirma i Småland.
Vägen framåt
Arbetsmiljöverket arbetar för närvarande med att uppdatera flera föreskrifter kring arbete på höjd. Samtidigt driver branschorganisationer kampanjer för att höja medvetenheten, särskilt bland yngre arbetare och lärlingar.
Men i slutändan ligger mycket ansvar på arbetsplatsen själv. Det är där – på taket, på ställningen, vid kanten av schaktet – som varje beslut fattas. Och det är där förändringen börjar.
No responses yet