Bakom varje vägsträcka, tunnel eller järnvägsförgrening pågår ett komplext spel av planering, entreprenad och tekniska beslut. I en tid där omställning och tillväxt ska gå hand i hand, har stora infrastrukturprojekt blivit den tysta motorn i svensk byggindustri.
2025 står vi mitt i flera av de mest omfattande och långsiktiga satsningarna på årtionden. Vad innebär det för branschen – och vilka möjligheter öppnar det upp?
Ett bygge påverkar fler än man tror
Infrastrukturprojekt handlar inte bara om att bygga väg eller järnväg – de sätter i gång hela kedjor av sysselsättning, leverantörsled och teknikutveckling. Bara Trafikverkets investeringsplan för åren 2022–2033 omfattar över 876 miljarder kronor i planerade arbeten.
Projekt som Ostlänken, Västlänken, Tvärförbindelse Södertörn och dubbelspår i Norrland engagerar tusentals arbetare, konsulter, underentreprenörer och leverantörer över hela Sverige.
– Det är inte bara ett jobb – det är en samhällsbyggande process som pågår i 10–15 år, säger Anja Bratt, projektingenjör inom storskaliga vägprojekt.
Teknikdrivet och storskaligt
Det som särskiljer dagens infrastrukturprojekt är inte bara skalan, utan den tekniska nivån. BIM-modeller, digitala tvillingar, sensorer och fjärrstyrd utrustning är numera integrerade delar av byggandet.
Järnvägsutbyggnader som Ostlänken använder sig exempelvis av modellbaserad produktion, där hela planeringen sker i 3D-modeller med realtidsuppdatering. Det förbättrar både kvaliteten och samarbetet mellan entreprenörer.
För byggbolag innebär det ett ökat krav på digital kompetens, teknisk dokumentation och interoperabilitet. Det är inte längre tillräckligt att bara “bygga rätt” – man måste också kunna samverka digitalt.
En motor för lokal utveckling
Stora projekt innebär också stora chanser för mindre företag – särskilt på orter där projektet påverkar både samhälle och näringsliv. Lokala underentreprenörer får uppdrag, hotell och restauranger får fler gäster, och ungdomar får sina första sommarjobb.
I Boden är det just nu ett högt tryck kopplat till stambaneprojekt och industrietableringar, där byggbolag samarbetar med skolor och kommunen för att säkra framtida arbetskraft.
– Vi har aldrig haft så många lärlingar i omlopp samtidigt, säger Malin Öster, HR-ansvarig på ett lokalt byggföretag.
– Det här är vår chans att bygga både infrastruktur och kompetens.
Miljökrav som driver innovation
Men det är inte bara skala och teknik som utmanar – det är också miljö- och klimatkraven. Trafikverket och andra upphandlare kräver idag detaljerade klimatkalkyler, hållbara materialval och tydliga strategier för återbruk.
Detta har lett till en våg av innovationer, särskilt inom mark- och betongarbeten. I flera vägprojekt testas nu återvunnen ballast och klimatförbättrad asfalt – något som också gynnar mindre entreprenörer med nischad miljökompetens.
Logistik som vetenskap
Att samordna tusentals moment över flera år kräver exceptionell planering. Moderna infrastrukturbyggen liknar allt mer industriella processer – med lean-principer, digital projektstyrning och avancerad resursplanering.
Det gör projektledarrollen till en nyckelposition – men också mer pressad än någonsin.
– Vi jobbar ofta med detaljerad logistik sex månader innan grävmaskinen ens rullar in, säger Daniel Nyström, logistikansvarig för ett större tunnelprojekt.
– Minsta miss i flödet påverkar hela tidsplanen.
Vad innebär detta för branschen?
Stora projekt sätter standarden för resten av byggbranschen. Tekniker, material och arbetssätt som prövas i infrastruktursegmentet sprider sig ofta vidare till bostads- och lokalbyggande. Det gäller även säkerhetsrutiner, klimatkalkyler och digitala verktyg.
Dessutom påverkar dessa projekt kompetensförsörjningen – med fler utbildningsplatser, större efterfrågan på projektledare och en allt tydligare koppling mellan byggbranschen och IT.
Vill du följa planering, upphandlingar och projekt inom svensk infrastruktur? Se mer hos Trafikverket, Sveriges huvudaktör för väg, järnväg och samhällsplanering.
No responses yet