Under de senaste åren har återbruk gått från att vara ett idealistiskt inslag i mindre byggprojekt till att bli ett affärskritiskt verktyg för både entreprenörer och byggherrar. I takt med att klimatkraven skärps och materialkostnader stiger växer intresset snabbt för att återanvända byggdelar, minska avfall och skapa cirkulära materialflöden.
Men vad krävs för att återbruk ska fungera på riktigt? Och hur ser utvecklingen ut 2025?
Från rivning till resurs
Traditionellt har rivningsprojekt betraktats som en slutpunkt – ett nödvändigt ont inför ett nybygge. I bästa fall sorterades avfallet. I värsta fall skickades det till deponi. Men idag ser många rivning som början på något nytt.
Fönster, dörrar, installationsprodukter, stål, trä, undertak, isolering – listan på komponenter som kan återanvändas växer snabbt. Allt fler projekt inför digital inventering av byggdelar redan innan rivning, vilket gör det möjligt att återföra dem i nya projekt.
Ett tydligt exempel är det nya stadsutvecklingsprojektet i Göteborg där delar av gamla kontorsbyggnader plockas ner med millimeterprecision – och säljs vidare via digitala återbruksplattformar.
Klimatvinst i praktiken
Flera studier visar att återbruk kan ha dramatisk effekt på klimatavtrycket i byggprojekt. IVL Svenska Miljöinstitutet har publicerat data som visar att återanvändning av stålbalkar och betongelement kan minska klimatpåverkan med upp till 80 % jämfört med nytillverkade motsvarigheter.
Det är inte bara miljön som tjänar på det. Även ekonomin påverkas positivt. Med rätt logistik och planering kan återbruk minska både materialkostnader och transportbehov.
Utmaningar i systemet
Trots potentialen finns det hinder. Regelverk, certifieringar och försäkringskrav är ofta anpassade för nyproducerat material. Det gör att produktansvar och teknisk dokumentation blir kritiska frågor för återbrukade komponenter.
Dessutom krävs en förändring i branschens arbetssätt. Arkitekter måste rita med återbruk i åtanke. Byggherrar måste vara villiga att ändra specifikationer. Och entreprenörer måste våga lita på material med historia.
– Vi är vana vid att ha 100 % kontroll. Men i återbruk måste man tänka i nya banor, säger Martin Ekelund, platschef i ett projekt som återanvänder innerdörrar och installationsgolv i ett skolbygge.
Digitalisering öppnar dörrar
En av nycklarna till återbrukets genomslag är digitala verktyg. Plattformar som Loopfront, CCBuild och Rehub samlar information om tillgängligt återbruksmaterial, tillgängliggör produktdata och underlättar logistik.
I ett projekt i Sundsvall kunde man via digital inventering och planering återbruka 70 % av ett äldre kontorshus – inklusive innerväggar, fönsterpartier och armaturer. Det krävde samverkan, men resultatet blev en tydlig klimatvinst och positiv PR för beställaren.
Nya affärsmodeller växer fram
En tydlig trend 2025 är att företag nu börjar bygga affärsmodeller kring återbruk. Det gäller inte bara återförsäljare av begagnade byggdelar, utan också konsulter, logistiktjänster, demonteringsspecialister och byggledare med återbruksfokus.
– Återbruk är inte längre en extra krydda. Det är ett krav i många upphandlingar, säger Elin Fredriksson, cirkularitetsansvarig på ett större byggbolag.
Vägen framåt: från idé till norm
Det som för bara fem år sedan betraktades som experimentellt, betraktas idag som smart och framtidssäkrat. Men för att återbruk ska bli normen krävs fortsatt utveckling av:
- Produktcertifiering för begagnade byggdelar
- Stödjande upphandlingsmodeller
- Lättillgänglig återbruksdata i BIM-system
- Utbildning av alla yrkesroller i cirkulärt byggande
Branschen har börjat – men är långt ifrån klar.
Vill du förstå mer om potentialen med cirkulärt byggande och återbruk? Utforska IVL:s projektcenter för cirkulär byggindustri där forskning, verktyg och case studier samlas.
No responses yet