Från ett nischintresse till en växande standardkomponent – energilagring är på god väg att bli en självklar del av framtidens byggprojekt. Med ökade krav på energiprestanda, fler solcellsanläggningar och ett allt mer belastat elnät växer behovet av lokala lagringslösningar i både fastigheter och kommersiella byggnader.
Men hur fungerar tekniken, och vad betyder den för installatörer, elprojektörer och hela byggprocessen?
Energilagring – vad handlar det om?
Energilagring innebär att el som produceras (t.ex. via solceller) inte måste användas direkt, utan kan lagras för senare användning. Det vanligaste är litiumjonbatterier, men det finns även lösningar med natriumjon, flödesbatterier, termisk lagring och vätgas.
På fastighetsnivå används lagringen för att kapa effekttoppar, minska energikostnader och göra anläggningar mer oberoende av nätet. I större projekt används det också för att skapa robusthet mot elavbrott och optimera energiflöden i hela byggnaden.
Teknik som kräver ny kompetens
För elinstallatörer innebär energilagring ett nytt kompetensområde. Systemen är ofta integrerade med solcellsanläggningar, laddinfrastruktur, elnätet och smarta styrsystem – vilket kräver kunskap i både installation, konfiguration och elsäkerhet.
– Det är ett helt nytt lager i systemtänket, säger Sara Winblad, teknisk säljare och tidigare elektriker.
– Man måste förstå både energiflöden och hur styrsystemen funkar i praktiken.
Det handlar inte längre bara om att dra kabel – utan om att styra effekt, optimera laddcykler och förstå när lagring lönar sig.
Solceller och batterier – ett naturligt par
I och med att solcellsinstallationer blivit vanligare ökar också behovet av att hantera överskottsel. Istället för att mata ut allt på elnätet – som inte alltid är dimensionerat för det – kan energin lagras och användas vid behov.
I ett radhusområde i Borås installerades nyligen ett system med solpaneler kombinerat med ett gemensamt batterilager för 15 hushåll. Resultatet? Halverad nätbelastning under högsäsong och minskade elräkningar med upp till 35 %.
– Det här blir nästa steg i varje större solcellsprojekt, säger Anders Björk, projektledare på installationsföretaget.
Stöd, regler och möjligheter
Sverige ligger ännu i startgroparna vad gäller storskalig energilagring, men politiken börjar röra på sig. Det finns idag statligt investeringsstöd för vissa typer av lagringslösningar – och både Boverket och Energimyndigheten följer utvecklingen noga.
Vill du läsa mer om teknik och stöd inom energilagring? Utforska Energimyndighetens temasida om energilagring.
Energimyndigheten driver även projekt för att främja innovation inom området och har pekat ut energilagring som en nyckelteknik i energiomställningen.
Utmaningar på installationssidan
Energilagring för med sig flera tekniska och praktiska utmaningar:
- Dimensionering: Hur stort system behövs – och hur matchar det produktionen?
- Placering: Batterier kräver rätt temperatur, ventilation och skydd.
- Säkerhet: Risk för överhettning, brand och felkoppling kräver tydlig dokumentation och utbildning.
- Ekonomi: Lönsamheten varierar kraftigt beroende på användningsmönster och elpris.
Det gör det viktigt att installatörer och projektörer arbetar tillsammans redan i planeringsstadiet, och att alla led har rätt information om drift och underhåll.
Nästa stora installationsmarknad?
Flera större installationsföretag satsar nu på att bygga särskilda team för energilagring. Man utbildar elektriker, utvecklar partnerskap med batterileverantörer och paketerar lösningar för både kommersiella och offentliga byggnader.
– Vi tror att energilagring kommer vara lika självklart som elcentraler om fem år, säger Helena Rydell, affärsområdeschef på ett installationsföretag i Stockholm.
För elektriker och tekniker innebär det en möjlighet att spetskompetens i energilagring kan bli ett karriärlyft – och ett konkurrensmedel på arbetsmarknaden.
No responses yet