De är framtiden för bygg- och elbranschen – men också ofta de mest osynliga på arbetsplatsen. Lärlingarna. Unga, ofta nyutexaminerade, med skyddshjälmen lite för ny och frågorna många. Samtidigt möter de en bransch som genomgår en snabb teknisk och kulturell omställning.
Hur ser vardagen egentligen ut för dagens lärlingar inom bygg och el? Vad fungerar – och vad saknas?
Ett första steg in i verkligheten
– Jag hade ingen aning om hur mycket som handlade om kommunikation, säger Sibel, 19, som gör sin lärlingsperiod som elektriker i Uppsala.
– Skolan förberedde mig tekniskt, men inte på arbetsplatsens jargong eller det sociala spelet.
Det är en återkommande upplevelse. Många lärlingar upplever att klivet från skola till byggbod är större än förväntat. Även om yrkesutbildningarna har utvecklats mycket de senaste åren, så finns fortfarande ett glapp mellan teori och praktik – inte minst när det gäller arbetsmiljö, mjuka färdigheter och ansvarsfördelning.
Lärlingssystemet – en styrka med utmaningar
Det svenska lärlingssystemet bygger på att den nyanställde lär sig på plats, under handledning av en erfaren kollega. Det är ett system som möjliggör verklig kompetensöverföring – men det fungerar bara när det finns tid, engagemang och struktur.
– En bra handledare gör all skillnad, säger Alex, 22, snickarlärling i Skåne.
– Jag hade tur. Men många andra hamnar i projekt där ingen riktigt hinner ta ansvar för att lära upp någon.
I praktiken varierar kvaliteten stort. Vissa företag har genomarbetade introduktionsprogram och avsatt handledartid, medan andra ser lärlingar som extra händer – inte investeringar i framtiden.
Teknikskiftet påverkar även nybörjarna
Branschen är i förändring. Digitala ritningar, smarta verktyg, energiberäkningar och materiallogistik ställer nya krav – även på den som just börjat.
Det innebär att lärlingar idag snabbt kommer i kontakt med teknik som tidigare bara användes av arbetsledare eller projektörer. För många är det inspirerande. För andra är det förvirrande.
– Vi fick nästan inget om digitala byggsystem i skolan, säger Erfan, 20, lärling på ett stort bostadsbygge.
– Men nu förväntas jag navigera i en app för att hitta installationspunkter. Det går – men man får fråga mycket.
Här krävs ett tätare samarbete mellan skolor och branschen, så att utbildningarna faktiskt speglar det som händer i verkligheten.
Branschens ansvar och möjligheter
Flera större aktörer inom bygg och el har börjat se kompetensförsörjning som en strategisk fråga – inte bara ett HR-problem. Det innebär bland annat att lärlingsprogram professionaliseras, att det skapas tydliga karriärvägar och att unga medarbetare får möjlighet att växa inom företaget.
– Lärlingar är inte bara framtida medarbetare – de är framtida kollegor, projektledare och kanske till och med kunder, säger Ulrika Norén, HR-chef på ett installationsföretag i Mellansverige.
– Vi måste börja behandla dem som långsiktiga tillgångar.
Det har även uppstått fler initiativ som kopplar samman unga med mentorer, nätverk och branschplattformar – både fysiskt och digitalt. Detta är avgörande, inte minst för att öka mångfalden i branschen.
Vad vill lärlingarna själva?
Det korta svaret: respekt och utveckling.
– Jag vill lära mig, inte bli utnyttjad, säger Sibel.
– Och jag vill känna att det jag gör spelar roll – att jag blir en del av gänget.
Det handlar inte bara om pengar, utan om tillhörighet, tydlig feedback och möjligheten att växa. Många unga som intervjuats lyfter fram att små gester gör stor skillnad: att få en fråga besvarad med tålamod, att bjudas in till möten, att någon visar intresse för hur man uppfattar jobbet.
En framtid att forma
Det finns ett starkt behov av nya generationer i bygg och el. Samtidigt finns en risk att unga lämnar – om de inte känner sig välkomna. Därför är det viktigt att arbetsplatser inte bara har rätt verktyg, utan också rätt kultur.
Med rätt stöd, handledning och inkludering kan lärlingstiden bli en kraftfull språngbräda – inte bara till yrkesrollen, utan till en långsiktig karriär i branschen.
No responses yet